Jag har länge gått i dessa tankar. Sneglat avundsjukt på andra med bloggar som de har kunna lösenordsskyddat vissa av sina inlägg. Jag har “fegat” och använt mig av wordpress här, vissa andra gör helt fantastiskt fina bloggar på egna domäner, men då jag varken har tid eller kunskap att kunna utforma sidor, redigera och programmera så får detta duga 
Litegrann om mig finns under [min värld], de flesta tror jag ändå har hittat hit på något sätt för att de känner mig. Min förra blogg är sparad och finns på datorn, det var en liten resa i tiden att kopiera ner och minnas alla de inlägg jag gjort i snart 3 år. Hela Cardiff vistelsen, lite från Asien, min tid i Västerås och sen mitt jobbsökande och landningen här hemma i Hjo. Jag har inte bestämt mig om den ska raderas helt eller om det får ligga kvar ett tag, har haft lite separationsångest
Just nu känns det bara….oj…. det kommer ta ett tag innan man lär känna alla funktionerna här på WordPress, och utforma både header och innehållet till så jag vill ha det.
Bloggandet har på något sätt blivit ett smidigt sätt att hålla sig up-to-date med en massa folk som man inte har tid och eller alltid ork att plocka upp telefonen och ringa till. Så är det, nya tider på gott och ont. Jag har iallfall ett 10 tal bloggar, både från okända och kända människor som jag läser, känns trevlig och roligt att kunna läsa. Men har även sett bittra exempel på bloggar som används i ett felaktigt syfte och blir verktyg för en ny sorts mobbing där man gömmer sig bakom IP nummer och nicknames.
Jag har varit på jobbet idag iallafall. Vi har introducerat vår nya doktor, och jag känner på mig att detta kommer bli hur bra som helst. Nu är jag ledig i två dagar, jag misstänker att det kommer bli en hel del sömn i helgen. Det kan behövas. Det enda som finns på min to-do-list är att plantera en ny häck med “tujja” som ska stå mellan oss och grannen, men det känns bara roligt
Nu får det vara nog för detta första inlägg. På återseende
